I Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson får vi möte Miriam som fyller 85 år och familjen är samlad runt henne för att fira hennes födelsedag. Helt plötsligt säger hon att hon inte heter Miriam. Miriam föddes som romen Malika och på en fångtransport mellan Auschwitz och Ravensbrück måste hon byta klänning med en död judinna eftersom trasiga kläder kan straffas med döden och Malika vill överleva. Malika tar inte bara över judinnans klänning utan även hennes identitet och den behåller hon genom hela livet för att överleva. I boken varvas berättelser från Miriams tid i koncentrationsläger med hennes första tid i Sverige och nutid. Detta är skickligt gjort och boken har ett bra flyt trots hoppen i tiden. Det är en stark och hemsk berättelse Majgull Axelsson berättar både om livet i koncentrationslägren, men också om livet för romer i Sverige under efterkrigstiden som jag kommer att minnas länge. Jag kan verkligen rekommendera boken!

I tre koppar choklad av Care Santos är det en chokladkanna som rymmer exakt tre koppar choklad som är huvudpersonen. I början av boken får vi följa Sara från vår tid som hittar en kantstött chokladkanna i en antikvitetsaffär i Barcelona efter en festnatt med sina två manliga vänner. I andra delen är det sällskapsdamen Aurora från 1800-talet som får med sig chokladkannan från den familj där hon växte upp och i tredje delen är det sekreteraren till den franska prinsessan Adélaïdes som på 1700-talet har med sig chokladkannan som gåva till Barcelonas mest omtalade chokladmästare. Jag gillar sättet boken är skriven på där man börjar med nutid och sedan går bakåt i tiden och där chokladkannan är den röda tråden. Det är dessutom en bra blanding av feel-good och historieskildring som jag gillar.

Medan mörkret faller är Anna Lihammars skönlitterära debut. Boken utspelar sig i Sverige 1934 där en framstående akademiker hittas mördad i Anatomiska intitutionens källare i Uppsala. Liket flyter runt i ett likkar och har mystiska hål i huvudet. Kommisarie Carl Hell och polissytern Maria Gustavsson blir inkallade för att lösa mordet. Boken är väldigt spännande både som deckargåta med framför allt är det  historisebeskrivningarna som fängslar. Anna Lihammar skildrar den här tidsperioden med steriliseringslagar och rasbiologi på ett både spännande och verklighetstroget sätt och jag kan definitivt rekommendera boken.

12 Years a Slave skrevs 1853 och är en självbiografi av Solomon Northup. Boken valde vi som årets sommarbok i vår bokcirkel eftersom den också finns som film. Solomon är en violinist, en gift man med barn och en fri man som 1841 blir kidnappad och såld som slav. Han tvingas jobba på bomulls- och sockerrörsplantagen i södern i 12 år innan han befrias. Solomon berättar om både de dagliga hårda livet på plantagen, om ägarnas brutalitet och om vad som hände de som försökte fly eller på något annat sätt satte sig upp mot slavägarna och det är vekligen en hemsk läsning hur de svarta blev behandlade, men också en intressant historieskildring. Boken finns tyvärr inte på svenska och jag tyckte att det ibland var svårt att förstå allt på engelska, men efter att också ha sett filmen som förresten var väldigt bra, kändes det som jag fick en bättre totalbild. 

Kvinnor och äppelträd är Moa Martinssons debutroman från 1933 och handlar om Sally och Ellen som båda är ättlingar till Sofi på Storgården. Ellen är gift med en Rallare som gillar sprit lite väl mycket och hon kämpar för att skaffa mat till barnen. Sally är traktens utskämda och kvinnorna finner varandra i kampen mot fattigdom. Boken är helt skriven i kvinnornas perspektiv och männen är bara bifigurer som oftast gör livet besvärligare för kvinnorna. Det är väldigt intressant att läsa om kvinnornas vardag i början av 1900-talet och hur långt vi ändå har kommit sedan dess.

Att föda ett barn av Kristina Sandberg utspelar sig på 1930-talet och handlar om Maj som efter att bara ha träffat den äldre Tomas ett par gånger blir gravid. De gifter sig och Maj ska nu hantera en ny fin familj med ett barn och en man som hon knappt känner. Jag hade i början väldigt svårt för det sätt som boken är skriven på och jag var nära att lägga undan boken, men efter ett tag vande jag mig och även om detta inte var någon favorit är jag ändå nöjd att jag läste ut boken.