Vårjakt i Rosengädda är Emma Hambergs tredje bok om Tessan och Rosengädda. Hon har nu fått en dotter, en restaurang, flera pappor till sitt barn och en rik beundrare så hon har ingenting att klaga på, men hon behöver någon som kan hjälpa henne på restaurangen. Hon sätter in en annons på blocket efter någon som kan jobba gratis för husrum och mat och en dag dyker Erland upp. Han pratar lite konstigt och är hemlighetsfull, men han verkar snäll och ärlig så han får stanna hos Tessan. Dessutom dyker Tessan mamma upp och beter sig allt annat än normalt, Tessan kan inte förstå varför hon har kommit. Böckerna om Rosengädda blir bara bättre och bättre tycker jag och den här är nog den som jag gillar bäst i serien.

Larma, släcka, rädda i Rosengädda är andra boken i Emma Hambergs serie om Rosengädda. Tessan och geten Bella har nu flyttat in i det gamla stationshuset i Rosengädda som ska bli den mysiga restaurang som Tessan har drömt om, men det kräver en hel del renovering. Tills sin hjälp får hon den ensamma brandmannen Jonny som annars mest tittar på tv och gråter. Den här boken tyckte jag var bättre än första boken, mest för att den kändes lite mer trovärdig men också för att jag gillar karaktärerna bättre. Jag måste nog läsa den senaste boken också för att se hur det går för Tessan och de andra i Rosengädda.

Bridgit Jones är tillbaka i Helen Fieldings bok Bridgit Jones: Mad about the boy. Nu har Bridgit hunnit bli 51 år gammal, änka sedan 5 år och ensamstående mamma åt två barn, Billy och Mabel. Precis som i tidigare böcker är boken skriven i dagboksform och precis som tidigare är det jakten på kärleken som är i fokus men nu via nätdejting, twitter och sms. Om man gillade de tidigare böckerna om Bridgit Jones kommer man antagligen gilla den här också. Den är ganska flamsig och hysterisk, men underhållande och på sina håll riktigt rolig.

Rosengädda nästa! av Emma Hamberg handlar om den trettonåriga Bror som inte har några vänner och föräldrar som bara bråkar. Bror vill rädda sin familj och låtsas åka på seglarläger för att hans föräldrar ska hitta tillbaka till varandra. Den tjugonioåriga Tessan drömmer om ett liv långt borta från hennes sambo och sitt jobb i korvkiosken. Tessan och Bror möts i den excentriska Janes lilla hus i Stockholm och tillsammans ger de sig iväg på en resa till Rosengädda. Jag hade inte läst någon bok av Emma Hamberg tidigare, men hört mycket om dem, så jag hade ganska höga förväntningar på boken. Visst är det en småmysig och lite småtokig bok som är underhållande att läsa, men jag hade nog förväntat mig mer.

Tisdagsklubben av Anna Fredriksson handlar om Karin, en medelålders kvinna vars make Sten precis fått en Stroke. Sten verkar återhämta sig från stroken, men allt är ändå inte sig likt. För att få något annat att tänka på anmäler sig Karin till en kvällskurs i asiatsik matlaging varannan tisdag. På kursen lär hon känna den exotiska Monika och kändis-kocken Henrik som leder kursen och Karin börjar ifrågasätta hur hon har levt sitt liv. Det här boken var lättläst och tänkvärd, men jag kände nog att jag inte var riktigt rätt målgrupp för boken. 

Doftens vägar är en italiensk feelgood-roman av Cristina Caboni som handlar om Elena Rossini som kommer från en anrik parfymörfamilj i Florens. Elena har lärt sig parfymtillverkning av sin stränga mormor och hon har ett unikt luktsinne, men allt hon önskar sig är en familj. När hon hittar sin pojkvän med en annan kvinna faller hennes värld samman och hon flyttar med sin väninna Monique till Paris. Där får hon jobb på ett parfymhus och träffar Cail som doftar av jord och rosor och som hon blir förälskad i, men ska hon våga lita på en man igen? Bokens kärlekshistoria är ganska förutsägbar, men det som ändå gör den här boken läsvärd är delarna om parfymtillverkning och dofter som är både intressant och fängslande.

I Skymningen sjunger koltrasten är skriven av Linda Olsson och handlar om tre ensamma människor i samma trappuppgång. Det är Elisabeth som inte lämnar sin lägenhet och bor i mörker, änklingen Otto som har böckerna som sitt enda sällskap och serietecknaren Elias som lever för sitt tecknande. Det blir ett felskickat brev som blir början på deras vänskap och att de öppnar sig för varandra. Jag har tidigare läst Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson som jag tyckte väldigt mycket om. Den här boken har samma fina och stillsamma språk som verkligen berör med sin sorgsenhet, men också med sitt hopp. Boken kommer kanske inte helt upp i nivå med Nu vill jag sjunga dig milda sånger, men om man gillade den boken så är denna definitivt värd att läsas.   

När jag själv fick välja ut en julklappsbok valde jag självklart Arvet efter dig av Jojo Moyes. Arvet efter dig är en uppföljare till Livet efter dig och vi får följa Louisa i hennes kamp att hitta tillbaka till livet efter Wills död. Hon har skuldkänslor över att hon inte lyckades övertala Will att fortsätta leva och vet inte hur hon ska kunna fullfölja sitt löfte till Will om att leva fullt ut. Jag tycker inte att boken är lika bra som Livet efter dig, men det är roligt att få veta hur det går med Lou och de andra i Livet efter dig och det är som alltid i Jojo Moyes böcker en fin, varm och välskriven historia.