Mörkret är den första boken i Hulda-triologin av RagnarJonásson. Hulda Hermannsdóttir, kommissarie vid Reykjavikpolisen ser med skräck fram emot pensionen och när hennes chef vill att hon ska sluta några månader tidigare än planerat vill hon ta sig an ett sista fall. Valet faller på en ung asylsökande kvinna som hittats död på en strand. Fallet är avslutat och avskrivet som självmord, men Hulda tror inte på självmordsteorin och ganska snart hittar hon spår som tyder på att det är ett mord. Boken är spännande, men det var ingen favorit. Jag är inte speciellt förtjust i slutet och jag hade nog högre förväntningar.

I djupt vatten av Paula Hawkins kretsar kring en flod där man förr i tiden dränkte häxor och även i nutid har en ung kvinna och en ensamstående mor hittats döda i floden. Den senaste kvinnan som hittats död är Jules Abotts syster och hon åker tillbaka till sin hemby för att ta hand om sin systerdotter Lena. Polisen tror att det är självmord, men Jules är inte övertygad. Detta är en bok med många karaktärer som alla berättar sin historia och det gör att boken blir ganska snårig och svår att följa. Visst är den spännande och underhållande men det är ingen bok som jag lägger på minnet.   

Kidnapparen av Nora Roberts handlar om den unga Alice Bodine som på sin syster Maureens bröllopsdag rymmer hemifrån. Två år senare är hon på väg hem men inte långt från hemmet blir hon kidnappad och inlåst. Tjugofem år senare är det Maureens dotter Bodine som tagit över gården och driver den som en framgångsrik Resort tillsammans med övriga familjemedlemmar. Anställd på ranchen är även hennes ungdomskärlek och romantiken ligger i luften. En dag hittas en svårt medtagen kvinna vid vägkanten som visar sig vara Alice och livet för familjen ställs på ända. Jag känner att jag nog har läst lite för många Nora Roberts-böcker det senaste. De är väldigt lika och det blir lite för förutsägbart. Boken är dessutom lite för lång enligt min mening.

Eftersom det var länge sedan jag läste en Jane Austen bok letade jag upp Northanger Abbey i bokhyllan. Northanger Abbey gavs ut 1818 efter Jane Austens död, men skrevs troligen först. Boken handlar om Catherine Morland som blir medbjuden till Bath av sina grannar Mr och Mrs Allen. I Bath träffar hon syskonen Thorpe och hon blir genast vän med Isabella Thorpe. Hon träffar även Henry Tilney och hans syster Eleanor och när de ska åka hem blir hon medbjuden till Northanger Abbey. Northanger Abbey är inte min favorit av Jane Austen, men den är ändå läsvärd.

Som årets sommarbok i bokcirkeln valde vi Jane Austen-klubben av Karen Joy Fowler. Det är Jocelyn som startar Jane Austen-klubben för att pigga upp sin vän Sylvie som blivit lämnad av sin man efter 32 år äktenskap. Med i klubben är även Sylvies dotter Allegra som har problem med sin älskarinna, Prudie som drömmer om andra män än sin man, Bernadette som har varit gift otaliga gånger och den enda mannen Grigg som aldrig har läst Jane Austen förut. Boken är lite mysig men för en gångs skull tycker jag faktiskt att filmen är bättre än boken. I boken är det lite för mycket Jane Austen-citat om man inte är en fantast, men jag blev i alla fall sugen på att läsa mer av Jane Austen. 

En sista semester av Michael Zadoorian handlar om det gamla paret Ella och John. De är båda över 80 år och Ella har obotlig cancer och John har Alzheimer. Trots protester från både barn och sjukvården bestämmer Ella att de ska åka på en sista semester tillsammans så de packar sin gamla husbil och ger sig ut på en roadtrip genom USA. Det här är en fin och lågmäld berättelse om livslång kärlek och om hur det är att bli gammal.

Mat och kärlek i Minnesota av J. Ryan Stradal handlar om Eva Thorvald. När Eva föds lämnar Evas mamma Cynthia sin man och sitt barn för att jobba med vin. Hennes matintresserade pappa Lars får ensam uppfostra sin dotter men innan hon hinner fylla ett år dör han av en hjärtinfarkt. Trots frånvaron av förebilder i köket under sin uppväxt exprimenterar Eva med smaker och hennes intresse och skicklighet i köket tar henne till de finaste restaurangerna. I boken får man efter att Eva växt upp bara se små glimtar av Eva och fokus ligger istället på personer runt henne. Det beror säkert på att Eva ska verka mystisk, men jag saknar ett djup i personbeskrivningen som gör att boken inte är en bok som man kommer ihåg.

MIss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs handlar om sextonåriga Jacob. Jacobs farfar brukade berätta historier om hans liv med besynnerliga barn på ett barnhem på en ödslig ö och visa underliga fotografier (som också var med i boken). Nu tror inte Jacob längre på historierna, men när hans farfar dör under mystiska omständigheten åker Jacob till ön utanför Wales kust för att leta upp Miss Peregrine och hennes barnhem. Det här är en lite mystisk, fantasifull och småkuslig berättelse men det märks att den här boken vänder sig till en lite yngre läsarkrets då jag har lite svårt att bli helt engagerad i berättelsen. MIn dotter som snart är 13 år passade den betydligt bättre.