Jag insåg just att jag missat att skriva om Lilla Smycket av nobelpristagaren Patrick Modiano. Boken handlar om Thérèse som får syn på en kvinna i gul regnkappa och som liknar hennes mamma som påstås ha dött i Marocko flera år tidigare. Thérèse bestämmer sig för att följa efter kvinnan. Nobelpristagare brukar inte vara något för mig, men eftersom den var en bokcirkelbok så fick jag ju läsa den. För mig är boken alldeles för flummig, man vet inte vad som är verklighet och vad som är dröm i boken och även om det är en väldigt tunn bok hann man ändå bli uttråkad då det inte händer speciellt mycket och det är väldigt mycket detaljer om gator i Paris och liknande. 

I Skymningen sjunger koltrasten är skriven av Linda Olsson och handlar om tre ensamma människor i samma trappuppgång. Det är Elisabeth som inte lämnar sin lägenhet och bor i mörker, änklingen Otto som har böckerna som sitt enda sällskap och serietecknaren Elias som lever för sitt tecknande. Det blir ett felskickat brev som blir början på deras vänskap och att de öppnar sig för varandra. Jag har tidigare läst Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson som jag tyckte väldigt mycket om. Den här boken har samma fina och stillsamma språk som verkligen berör med sin sorgsenhet, men också med sitt hopp. Boken kommer kanske inte helt upp i nivå med Nu vill jag sjunga dig milda sånger, men om man gillade den boken så är denna definitivt värd att läsas.